Romersk-katolsk sociallära
I den här artikeln ska vi utforska den fascinerande världen av Romersk-katolsk sociallära. Från dess ursprung till dess relevans idag har Romersk-katolsk sociallära spelat en avgörande roll i olika aspekter av samhället. Under åren har Romersk-katolsk sociallära varit föremål för studier och intresse av experter och fans, som har försökt reda ut dess mysterier och förstå dess inverkan på vårt dagliga liv. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i historien, utvecklingen och innebörden av Romersk-katolsk sociallära, med syftet att belysa detta spännande och relevanta ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Romersk-katolsk sociallära är den romersk-katolska kyrkans samling av doktriner med avseende på frihet, social rättvisa och samhällsekonomi.
Enligt påve Johannes Paulus II utgör grunden för katolsk sociallära "mänsklig värdighet, solidaritet och subsidiaritet".
Framväxten av katolsk sociallära präglas av försök att finna balans mellan angelägenhet för hela samhället, särskilt de svaga och utsatta, och respekt för mänsklig frihet, inklusive privat äganderätt. Som uttryck för den katolska socialläran räknas en rad skrivelser av påvarna alltifrån Leo XIII. Det mest samlade och auktoritativa uttrycket för katolsk sociallära är Andra Vatikankonciliets pastoralkonstitution Gaudium et spes, utfärdad 1965.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||
