Indian Space Research Organisation
Dagens värld förändras och utvecklas hela tiden, och det är viktigt att vara medveten om vad som händer runt omkring oss. Vid detta tillfälle vill vi prata om Indian Space Research Organisation, ett ämne som har fått aktualitet på senare tid. Indian Space Research Organisation är en fråga som berör oss alla, oavsett om den påverkar samhället, ekonomin, politiken, vetenskapen eller något annat område. Genom den här artikeln kommer vi att försöka analysera Indian Space Research Organisation ur olika perspektiv, för att förstå dess betydelse och konsekvenserna det har på vårt dagliga liv.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Indian Space Research Organisation (ISRO) (hindi: भारतीय अंतरिक्ष अनुसंधान संगठन (इसरो)) är den indiska rymdstyrelsen. Huvudkontoret finns i Bangalore. ISRO:s budget ligger på cirka 1,4 miljarder amerikanska dollar 2017, och de har 20 000 personer anställda. ISRO har under åren utvecklat ett flertal raketer, bland andra Satellite Launch Vehicle, Polar Satellite Launch Vehicle och Geosynchronous Satellite Launch Vehicle.
2008 placerade man rymdsonden Chandrayaan-1 i omloppsbana runt månen och 2014 gick rymdsonden Mangalyaan in i omloppsbana runt planeten Mars.
2019 försökte man landsätta en rover på månens sydpol.
Man planerar att sända upp indiska astronauter i omloppsbana runt jorden år 2022.
Externa länkar
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
