I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Djur i rymdfart, som har blivit aktuellt inom olika områden i dagens samhälle. Detta ämne har genererat debatt och analys i olika sammanhang, från det vetenskapliga och akademiska området till det kulturella och sociala området. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Djur i rymdfart, med syftet att förstå dess inverkan och omfattning idag. Genom en detaljerad och rigorös analys kommer vi att försöka ge en heltäckande bild av Djur i rymdfart, och ta itu med dess implikationer och återverkningar på olika områden i det dagliga livet.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Människan har skickat försöksdjur på rymdfärder av flera anledningar, framför allt för att undersöka hälsorisker med rymdfart. Sju nationers rymdprogram har flugit djur med rymdfarkoster: Sovjetunionen, USA, Frankrike, Argentina, Kina, Japan och Iran.
De första djur som avsiktligt funnits med på en rymdfärd var en samling fruktflugor som följde med en amerikansk V2-raket 1947.
År 1949 sände USA rhesusapan Albert II med en V2-raket, men han dog under landningen till följd av en fallerande fallskärm. En av de första schimpanser som överlevde var Ham som nådde en höjd av 253 km. Primaten levde sedan i djurparken i Washington, D.C.. Många apor av olika arter flögs av USA under 1950- och 1960-talen. Apor implanterades med sensorer för att mäta vitala värden, och vissa var nedsövda under uppskjutningen. Dödligheten bland apor i detta skede var mycket hög: cirka två tredjedelar av apor som sköts upp under 1940-talet och 1950-talet dog under färden eller strax efter landningen.
Det sovjetiska rymdprogrammet använde hundar på flera färder. Det första djuret i omloppsbana var Lajka på Sputnik 2 1957.
|