I dagens värld spelar Vjosa en viktig roll i samhället. Från dess inverkan på människors dagliga liv till dess inflytande på politik och ekonomi har Vjosa visat sig vara ett ämne av stor relevans idag. Under åren har Vjosa och dess inverkan på olika aspekter av livet diskuterats flitigt. Denna artikel försöker analysera betydelsen av Vjosa och dess inflytande på det nuvarande samhället, såväl som dess utveckling över tid. Olika perspektiv och åsikter om Vjosa kommer att tas upp, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.
Vjosa (Αώος (grekiska); Vjosë (albanska)) | |
Aoös | |
Vattendrag | |
Länder | Albanien, Grekland |
---|---|
Mynning | Adriatiska havet |
- höjdläge | 0 m ö.h. |
- koordinater | 40°38′34″N 19°19′02″Ö / 40.64278°N 19.31722°Ö |
Längd | 272 km |
Flodbäcken | 7 200 km² |
Vattenföring | |
- medel | 204 m³/s |
Vjosa (eller Vjosë, på grekiska Αώος) är det albanska namnet på en flod i Grekland och Albanien. Avrinningsområdet är 7 200 km² stort, varav 4 600 km² ligger i Albanien. Under antiken kallades den Aoos på grekiska och Aous på latin.
Vjosa är Europas sista större, i stort sett, orörda flod. En stor del av den grekiska delen är nationalpark men där finns också några mindre vattenkraftverk och fler är planerade. I Albanien är floden i stort sett helt orörd och området förklarades 2023 som nationalpark. Dock håller man samtidigt på att bygga en flygplats i deltat vid flodens utlopp i Adriatiska havet för att underlätta för turism, något som hotar känsliga växt- och djurarter.