Vintersport
I den här artikeln kommer Vintersport att analyseras från olika vinklar med syftet att fördjupa sig i dess relevans och genomslagskraft idag. Olika aspekter relaterade till Vintersport kommer att tas upp och utforska dess inflytande på samhället, ekonomin, politiken, kulturen eller något annat intresseområde. Dessutom kommer olika synpunkter och åsikter från experter i ämnet att presenteras, liksom relevanta data som gör att vi kan förstå dess betydelse och omfattningen av dess inflytande. Likaså kommer möjliga utmaningar eller kontroverser förknippade med Vintersport att diskuteras, och de möjliga kort- och långsiktiga konsekvenserna undersöks. Genom den här artikeln försöker vi ge en heltäckande och balanserad vision som gör att läsaren kan skaffa sig gedigen kunskap om Vintersport och dess relevans idag.
 | |
| Högsta förbund | FIS (ett flertal grenar) |
|---|---|
| Egenskaper | |
| Kontaktsport | Varierar mellan gren |
| Könsmixad | Ja, separata tävlingar |
| Utrustning | Skidor eller skridskor, övrigt varierar mellan gren |
| Spelplats | Oftast utomhus, vissa undantag, som delvis ishockey, konståkning, hastighetsåkning på skridskor och bandy på elitnivå |
| OS | 1924- (även vintergrenar på programmet 1908 och 1920) |
Vintersport, vinteridrott, kallas sport som utövas på is eller snö. Länder där kallare klimat finns tillgängligt har lättare att nå framgångar i vintersport, dels på grund av träningsmöjligheterna, men också då det ger större förutsättningar för skid- och skridskoåkning på fritiden, vilket kan skapa större intresse för vintersport. Olympiska vinterspelen anordnades första gången 1924 och där ingår enbart grenar som klassas som vintersport; bland äldre motsvarande evenemang kan nämnas Nordiska spelen.
Skidsport utövas oftast utomhus, medan mycket ishockey på högre nivåer har flyttat inomhus under 1900-talet, vilket även skett med skridskosport sedan slutet av 1980-talet och under 2000-talet även i allt högre utsträckning börjat ske med bandy. När sporterna utövas inomhus minskar risken för att vädret skall påverka utövandet negativt, men å andra sidan har vädret också från början varit en förutsättning för vintersporternas uppkomst. På grund av behovet av låga temperaturer i inomhushallar för att isbanor skall kunna hållas i skick, blir situationen för publiken inte alltid så mycket bekvämare inomhus.
Utövare av vintersport har kläder och utrustning som svarar mot de kalla förhållandena och även publik klär sig i vinterkläder som ytterrockar, jackor och overaller.
Räknat på antalet utövare, är ishockey världens största vintersport, följd av bandy.
I utvidgad mening räknas ibland sporter som basketboll, bordtennis, handboll, innebandy och volleyboll som vintersporter, fastän de inte utövas på snö eller is, eftersom serierna i dessa grenar i många länder löper under vinterhalvåret. De spelas då oftast inomhus, så att de inte påverkas av årstidens väder och temperatur.
Exempel på vintersporter
Referenser
Noter
- ^ ”Bandyn är världens näst största vinteridrott”. Bandyworld. 6 oktober 2015. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118174654/http://www.bandyworld.se/archives/25336. Läst 18 november 2015.