Uracil
I dagens värld har Uracil blivit ett brett diskuterat ämne av allmänt intresse. Med tiden har Uracil fått betydande relevans inom olika områden och genererat motstridiga åsikter. Från akademi till näringsliv har Uracil visat sig ha en betydande inverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska fenomenet Uracil på djupet, analysera dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. Vi kommer att överväga olika perspektiv och expertutlåtanden för att erbjuda en fullständig och objektiv bild av Uracil, med syftet att fördjupa din förståelse och skapa en konstruktiv debatt om detta viktiga ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Uracil | |
  | |
| Systematiskt namn | 2,4-Pyrimidindion |
|---|---|
| Övriga namn | 2,4-dihydroxypryimidin |
| Kemisk formel | C4H4N2O2 |
| Molmassa | 112,0868 g/mol |
| Utseende | Vitt pulver |
| CAS-nummer | 66-22-8 |
| SMILES | O=C1NC=CC(=O)N1 (Amid-form) OC1=NC=CC(O)=N1 (Amin-form) |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,32 g/cm³ |
| Smältpunkt | 335 °C ((flytande)) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Irriterande |
| NFPA 704 |
1
1
0
|
| LD50 | > 6000 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Uracil är en av kvävebaserna som ingår i de nukleotider som bygger upp RNA. Liksom tymin och cytosin är det en pyrimidin och består av en ring av kol- och kväve-atomer. I RNA binder sig uracil via två vätebindningar till den komplementerande basen adenin. I DNA finns den snarlika basen tymin istället för uracil.
Uracil förekommer i två tautomera former; Dels som laktam (amid) där de båda kväveatomerna flankeras av varsin karbonylgrupp, och dels som laktim (amin) där karbonylgrupperna är ersatta av hydroxigrupper.
laktam till vänster och laktim till höger.
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Uracil.
