Suppleant
I den här artikeln kommer ämnet Suppleant att behandlas ur olika perspektiv med syftet att ge en bred och detaljerad vision av detta ämne som är så relevant idag. Längs dessa linjer kommer de olika aspekterna relaterade till Suppleant att presenteras, inklusive dess historia, dess påverkan på samhället, dess implikationer på global nivå, och de möjliga lösningar och utmaningar det innebär. De olika åsikterna och ståndpunkterna i frågan kommer också att analyseras, i syfte att erbjuda en balanserad och komplett vision som låter läsaren till fullo förstå vikten och komplexiteten av Suppleant idag.
 |
Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Ersättare (2022-10) (Diskussion) |
En suppleant (uttal /sɵplɛˈaŋ/) är en person som valts att vid frånvaro eller frånfälle ersätta en ordinarie ledamot av en styrelse, nämnd, församling, utskott eller parlament.
I tidigare versioner av kommunallagen och kyrkoordningen i Sverige var det en väsentlig skillnad mellan ersättare och suppleant på så sätt att i de nämnder och styrelser, där ersättarna har närvarorätt (ofta i kommunstyrelsen och större nämnder) även då de inte tjänstgör, benämndes de suppleanter, medan i andra organ där ersättarna enbart har närvarorätt då de tjänstgör som ersättare för frånvarande ordinarie ledamot (till exempel arbetsutskott) benämndes de ersättare.
I nuvarande versioner av kommunallagen och kyrkoordningen är ordet konsekvent utbytt mot ersättare, oberoende av närvarorätt. I riksdagen används ordet konsekvent vad beträffar platser i riksdagsutskotten.
Inom näringslivet och föreningslivet är det fortfarande vanligt att ersättare i styrelsen kallas för suppleanter. Dessa väljs på årsmöte eller årsstämma.