Sojuz (rymdfarkost)

I dagens värld har Sojuz (rymdfarkost) blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Sojuz (rymdfarkost) positionerat sig som ett centralt tema i olika sfärer av det dagliga livet. Oavsett om det är i den professionella, akademiska eller personliga sfären har Sojuz (rymdfarkost) fått en avgörande betydelse och har genererat debatter och diskussioner kring dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Sojuz (rymdfarkost), från dess ursprung och utveckling till dess effekter på det moderna samhället. Dessutom kommer vi att analysera olika perspektiv och åsikter om Sojuz (rymdfarkost), i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision om detta ämne som är så aktuellt idag.

Sojuz
(Союз)
Sojuz A
StatusAktiv
LandSovjetunionen Sovjetunionen
Ryssland Ryssland
BeställareSovjetunionens rymdprogram (1966–91)
Roskosmos (1991–)
TillverkareRKK Energia
Besättning1-3 st
RaketSojuz
Mått
Vikt5 880 kg
Längd7,4 m
Diameter2,5 m
Trycksatt volym6,2 m³
Solpaneler2 st
Omloppsmodul
Återinträdeskapsel
Servicemodul
Sojuz-A
Sojuz 7K-L1
Sojuz 7K-L3
Sojuz 7K-T/A9
Sojuz 7K-TM
Sojuz-T
Sojuz-TM
Sojuz TMA

Sojuz (ryska: Союз) är en serie rymdfarkoster i de bemannade sovjetiska och ryska rymdprogrammen. Utvecklingen av farkosterna startade i början av 1960-talet och har sedan dess genomgått flera modifieringar. Den första bemannade flygningen genomfördes med Sojuz 1 den 23 april 1967. Den slutade i tragedi då fallskärmarna trasslade ihop sig under landningen och kapseln störtade mot marken. Den enda kosmonauten ombord, Vladimir Komarov, omkom omedelbart vid haveriet.

Konstruktion

Omloppsmodul

I omloppsmodulen finns allt som inte behövs för landningen, till exempel experiment, dockningsmekanism och toalett. Stänger man luckan mellan omloppsmodulen och återinträdeskapseln kan omloppsmodulen användas som luftsluss.

Från och med Sojuz-TMA har omloppsmodulen fått ett litet utskott med ett fönster riktat framåt, strax bakom dockningsluckan.

Hela modulen kan modifieras för att passa olika experiment utan att det påverkar återinträdeskapseln.

Återinträdeskapsel

Här återfinns besättningen under uppskjutning och landning. Härifrån styrs skeppet. Utsidan av kapseln är klädd med ett värmetåligt material för att skydda den vid återinträdet i jordens atmosfär. I slutskedet av landningen bromsas kapseln med hjälp av fallskärmar och den sista metern med krutraketer.

Servicemodul

Här finns bland annat system för elförsörjning, navigering samt livsuppehållande system. Här finns även bränsle och raketmotorer för navigering, dockning och återinträde.

Återinträde efter flygning

Ända fram till Sojuz TM-5:s landning den 7 september 1988 hade man före motortändningen för återinträdet separerat omloppsmodulen, detta för att farkosten skulle bli lättare, vilket i sin tur leder till att man inte behöver använda så mycket bränsle vid återinträdesmanövern. Huvudmotorn på Sojuz TM-5 tände inte som planerat, vilket ledde till att man fick stanna i omloppsbana i ytterligare 24 timmar utan toalett och tillräckligt med vatten. Från och med Sojuz TM-6 separeras omloppsmodulen efter att återinträdesmanövern genomförts.

Varianter

Tekniska data

Version: Sojuz A
(1963)
Sojuz 7K-OK
(1967-1971)
Sojuz 7K-L3
(LOK)
Sojuz 7K-T
(1973-1981)
Sojuz 7K-TM
(1975)
Sojuz-T
(1976-1986)
Sojuz-TM
(1986-2002)
Sojuz-TMA
(2003-2012)
Sojuz-TMA-M
(2010-2016)
Sojuz-MS
(2016-...)
Totalt
Massa (kg) 5 880 6 560 9 850 6 800 6 680 6 850 7 250 7 220 7 150 ?
Längd (m) 7,40 7,95 10,06 7,48 7,48 7,48 7,48 7,48 7,48 7,48
Diameter (m) 2,50 2,72 2,93 2,72 2,72 2,72 2,72 2,72 2,72 2,72
Span (m) ? 9,80 ? 9,80 8,37 10,6 10,6 10,7 10,7 ?
Omloppsmodul
Massa (kg) 1 000 1 100 ? 1 350 1 224 1 100 1 450 1 370 ? ?
Längd (m) 3,00 3,45 2,26 2,98 3,10 2,98 2,98 2,98 2,98 2,98
Diameter (m) 2,20 2,25 2,3 2,26 2,26 2,26 2,26 2,26 2,26 2,26
Volym (m³) 2,20 5,00 ? 5,00 5,00 5,00 5,00 5,00 ? ?
Återinträdeskapsel
Massa (kg) 2 480 2 810 2 804 2 850 2 802 3 000 2 850 2 950 ? ?
Längd (m) 2,30 2,24 2,19 2,24 2,24 2,24 2,24 2,24 2,24 2,24
Diameter (m) 2,17 2,17 2,2 2,17 2,17 2,17 2,17 2,17 2,17 2,17
Volym (m³) 4,00 4,00 ? 3,50 4,00 4,00 3,50 3,50 ? ?
Servicemodul
Massa (kg) 2 400 2 650 ? 2 700 2 654 2 750 2 950 2 900 ? ?
Bränsle (kg) 830 500 3 152 500 500 700 880 880 ? ?
Längd (m) 2,10 2,26 2,82 2,26 2,26 2,26 2,26 2,26 2,26 2,26
Diameter (m) 2,50 2,72 2,2 2,72 2,72 2,72 2,72 2,72 2,72 2,72

Sojuz A

1963

Sojuz 7K-OK

1967-1971

Sojuz 7K-OKS

Sojuz 7K-L1

Sojuz 7K-L3

Sojuz 7K-T

1973-1981

Sojuz 7K-TM

1975

Sojuz-T

1976-1986

Sojuz-TM

1986-2002

Sojuz-TMA

2003-2012

Sojuz-TMA-M

2010-2016

Uppgraderingar ledde till att farkosten kan vara dockad till Internationella rymdstationen i upp till 1 år. Första uppskjutningen gjordes den 7 oktober 2010 och gick under namnet Sojuz TMA-01M.

Sojuz-MS

2016-

Första uppskjutningen gjordes, den 7 juli 2016 och gick under namnet Sojuz MS-01.

Sojuz-GVK

Är en obemannad version av Sojuz-farkosten. Farkosten är under utveckling och första testflygningen är planerad till augusti 2019.

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Soyuz (spacecraft), 30 juli 2008.