I dagens värld är Slaget vid Bautzen ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos många människor inom olika områden. Från politik till vetenskap, genom kultur och samhälle, har Slaget vid Bautzen blivit ett allestädes närvarande och relevant inslag i vardagen. När världen utvecklas och förändras, fortsätter Slaget vid Bautzen att spela en central roll i våra liv och genererar debatter, reflektioner och handlingar som direkt påverkar vår verklighet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Slaget vid Bautzen och dess inflytande på olika aspekter av våra dagliga liv, och erbjuda en djupgående och avslöjande analys av dess betydelse och implikationer på global nivå.
Slaget vid Bautzen | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Sjätte koalitionskriget | |||||||
Slaget vid Bautzen. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Franska kejsardömet | Kungariket Preussen Kejsardömet Ryssland | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Napoleon Bonaparte Michel Ney Géraud Duroc † |
Gebhard Leberecht von Blücher Peter Wittgenstein | ||||||
Styrka | |||||||
115 000–200 000 | 96 000 | ||||||
Förluster | |||||||
20 000–22 000 | 11 000–20 000 |
|
Slaget vid Bautzen stod den 21 maj 1813 mellan Ryssland och Preussen i förbund mot Frankrike och ägde rum under Napoleonkrigens sjätte koalitionskrig. Slaget slutade med en taktisk fransk seger.
Efter förlusten i slaget vid Lützen var de preussiska och ryska arméerna stadda i reträtt. Vid Bautzen i Sachsen ställde de dock upp sig för att leverera batalj. Napoleons trupper var något större i numerär och i närheten fanns marskalk Neys kår. Fransmännen vann slaget, men ryssar och preussare kunde retirera i god ordning då Ney inte lyckades skära av reträttvägen. Efter slaget gick Napoleon med på vapenvila.