Numera har Regeringskris blivit ett högst relevant ämne i det moderna samhället. Uppmärksamheten har riktats mot denna fråga på grund av dess genomslagskraft inom olika områden, från politik till populärkultur. Eftersom Regeringskris fortsätter att vara föremål för debatt och diskussion, är det avgörande att i detalj analysera dess implikationer och återverkningar på vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Regeringskris, undersöka dess inflytande på olika områden och dess utveckling över tiden. På samma sätt kommer vi att ta upp de olika tillvägagångssätt och ståndpunkter som antagits av experter och opinionsbildare i denna fråga, för att erbjuda en heltäckande och objektiv vision.
Regeringskris är en situation när det ifrågasätts att regeringen kan styra landet och regeringen hotar att avgå eller riskerar att avsättas innan mandatperioden har gått ut. Begreppet är tidigast känt i svenska språket 1898.
En regeringskris kan utlösas av olika skäl:
En regeringskris kan resultera i omförhandlingar om regeringens proposition, i försök till regeringsombildning eller i nyval. Under en regeringskris kan en avgående regering fungera som expeditionsministär, vanligen en minoritetsregering.
I Europa är den vanligaste orsaken till regeringskriser förlusten av det parlamentariska underlaget till regeringen, exempelvis när en koalitionspartner eller ett stödparti inte längre stödjer regeringens politik eller när riksdagsledamöter lämnar sitt tidigare parti. I Västeuropa är Italien det land som har flest sådana incidenter; den genomsnittliga längden på en italiensk regering är bara drygt 1 år. Även Nederländerna har ofta haft regeringskriser, exempelvis 2005, 2006, 2010 och 2012, medan regeringar i flertalet andra länder varar i genomsnitt 2-3 år.