I dagens värld har Rangerprogrammet blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Med sin påverkan på samhället och vardagen har Rangerprogrammet väckt debatter och genererat otaliga avvikande åsikter. Sedan dess uppkomst har Rangerprogrammet fångat uppmärksamheten från både akademiker, vetenskapsmän, teknikexperter, politiska ledare, aktivister och vanliga medborgare. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska fenomenet Rangerprogrammet, analysera dess konsekvenser inom olika områden och exponera olika perspektiv på detta kontroversiella ämne.
Rangerprogrammet | |
Land | USA |
---|---|
Organisation | NASA |
Syfte | Fotografera månens yta |
Status | Slutfört |
Historik | |
Datum | 1961-1965 |
Första rymdfärd | Ranger 1 |
Sista rymdfärd | Ranger 9 |
Lyckade rymdfärder | 4 st |
Misslyckade rymdfärder | 5 st |
Plats(er) för uppskjutning | Cape Canaveral Air Force Station |
Farkostinformation | |
Farkosttyp | Rymdsond |
Raket(er) | Atlas |
Rangerprogrammet (engelska: Ranger program) var ett NASA-program som mellan 1961 och 1965 försökte ta bilder av månens yta.
Programmet utfördes av NASA:s Jet Propulsion Laboratory (JPL) som förberedelse för Apolloprogrammet.
Målet var att ta detaljerade bilder av månens yta. Detta uppnådde man genom att låta farkosterna krascha på månen.
Farkosterna byggdes i tre olika versioner, kallade Block I, Block II och Block III.
De båda farkosterna som var av Block I typ var aldrig tänkta att nå månen. Deras uppdrag var endast att prova utrustning för de följande rymdsonderna.
De följande tre farkosterna var av Block II typ. Dessa farkoster bar förutom ett antal kameror, även en seismograf. Av olika anledningar misslyckades alla tre farkosterna.
De sista fyra rymdsonderna var av Block III typ. Tre av dessa lyckades ta bilder av månens yta och sända dom tillbaka till jorden.
Totalt genomfördes nio uppdrag, tre av dem var framgångsrika.
|
|