Råttfångaren i Hameln

Idag går vi in ​​i den spännande världen av Råttfångaren i Hameln. Genom historien har Råttfångaren i Hameln varit föremål för studier, beundran och kontroverser. Sedan starten har den väckt nyfikenhet hos de mest rastlösa sinnen, som har försökt reda ut dess mysterier och förstå dess inverkan på samhället. Genom den här artikeln föreslår vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Råttfångaren i Hameln, från dess ursprung till dess relevans idag. Vi kommer att fördjupa oss i dess rötter, analysera dess olika aspekter och reflektera över dess inflytande på mänsklig utveckling. Råttfångaren i Hameln är ett fascinerande ämne som förtjänar att utforskas ur flera perspektiv, och det är vår önskan att erbjuda en uttömmande analys som bidrar till att berika kunskapen i denna fråga.

Glasmålning av råttfångaren från en kyrka i Hameln (1592).

Råttfångaren i Hameln (tyska: Der Rattenfänger von Hameln; plattyska: De Röttenfanger vun Hameln, engelska: The Rat-Catcher of Hamelin eller The Pied Piper of Hamelin, "den brokige (mångfärgade) pipblåsaren i Hamelin") är en tysk medeltida sägen och folksaga, som bland annat har bevarats och spridits i bröderna Grimms tolkning från 1816. Det finns olika teorier kring verkliga händelser som kan ligga bakom sägnens uppkomst, som i sin ursprungliga version saknar delen om råttor, och är belagd från tidigt 1300-tal via sekundära källor.

Handling

Sagan utspelar sig år 1284 i staden Hameln, som har drabbats av råttangrepp. En man som påstår sig vara råttfångare erbjuder ortsbefolkningen sina tjänster. Råttfångaren tar fram sin flöjt och lurar med sitt flöjtspel ner råttorna i floden Weser, där alla råttorna dör. Han vägras dock betalning, och han lämnar staden full av vrede. Flera dagar senare, den 26 juni, återvänder han. Medan ortsbefolkningen är i kyrkan spelar han åter på sin flöjt och lurar med sig stadens barn in i en grotta utanför staden, där de försvinner.

I bröderna Grimms version kom endast två barn tillbaka tack vare att de hade varit något sena. Dock var ett av dem blint och kunde därför inte utpeka platsen, det andra var stumt och kunde inte berätta. En liten gosse, som hade vänt hemåt för att hämta sin rock, hade undgått olyckan.

Historia

Råttfångaren i Hameln, illustrerad av Kate Greenaway.

Berättelsen är känd sedan 1300-talet. Råttorna introducerades dock inte i berättelsen förrän i slutet av 1500-talet.

Det finns flera teorier om verkliga händelser som kan ligga till grund för den ursprungliga sägnen. Barnen kan ha råkat ut för en olycka, kanske drunknat i floden Weser eller begravts under ett jordskred. De kan också ha drabbats av en epidemisk sjukdom och förvisats från staden i ett försök att stoppa smittan; det kan röra sig om pest (en tidig variant av digerdöden) eller chorea (danssjuka). I dessa fall skulle råttfångaren stå som en symbol för liemannen.

Det finns också teorier om att barnen har gjort en pilgrimsfärd eller rest österut att kolonisera (en upprepning av barnkorståget). I dessa fall skulle råttfångaren ha varit en vuxen ledare. Koloniseringsteorin hålls i dag som den mest troliga.

Filmatiseringar (i urval)

Ett flertal filmatiseringar har gjorts av sagan, på svenska med titeln "Råttfångaren från Hameln".

Referenser i populärkultur

  • Abbas sång The Piper är baserad på sagan.
  • Råttkungen i 1987 års tecknade TV-serieversion av Teenage Mutant Ninja Turtles vet hur man spelar flöjt för att hypnotisera råttor.
  • Avsnittet Dance Macabre i första säsongen av den amerikanska TV-serien Grimm bygger på sagan om råttfångaren.
  • Låten "Symphony of destruction" av thrash metal-bandet Megadeth, refererar direkt till historien om råttfångaren, "The Pied Piper".
  • Låten ''Pied Piper'' spelades in 1966 av Crispian St. Peters och av Cher.
  • En annan låt ''Pied Piper'' av BTS är inspirerad av sagan. I låten skriver de om hur deras fans är attraherade av deras musik.
  • I The Sarah Jane Adventures är Råttfångaren i Hameln med i avsnittet Day of the Clown.

Referenser

Noter

  1. ^ Nobert Humburg, Der Rattenfänger von Hameln. Die berühmte Sagengestalt in Geschichte und Literatur, Malerei und Musik, auf der Bühne und im Film. Niemeyer, Hameln; andra utgåvan 1990, sid. 44. ISBN 3-87585-122-6.
  2. ^ ”Råttfångaren från Hameln”. Svensk Filmdatabas. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/?s=Råttfångaren+från+Hameln. Läst 1 juni 2023. 

Källor

Externa länkar