Idag är Palpkäkar ett ämne som väcker stort intresse inom olika områden. Både i dagens samhälle och inom yrkesområdet har Palpkäkar tagit en relevant roll på grund av dess påverkan på vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Palpkäkar lyckats fånga uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och fortsätter att generera debatter och diskussioner i olika forum. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Palpkäkar, analysera dess betydelse, implikationer och möjliga framtida utvecklingar.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Palpkäkar | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Palpkäkar Chelicerata |
Vetenskapligt namn | |
§ Chelicerata | |
Auktor | Heymons, 1901 |
Klasser | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Palpkäkarna (Chelicerata) är leddjur som har kroppen indelad i en framkropp, även kallad prosoma, och en bakkropp, även kallad opisthoma. På framkroppen återfinns 4 benpar, samt pedipalper och de palpkäkar (chelicerer) som givit understammen dess namn. Bakkroppen saknar extremiteter och kan bestå av som mest 12 segment. Som hos andra leddjur så återfinns munnen mellan det andra och tredje segmentet, men chelicerata saknar i motsats till andra understammar känselspröt. På framkroppen återfinns vanligen ögon.
Klasser:
|