Den här artikeln kommer att ta upp ett ämne som för närvarande har genererat stort intresse på grund av dess inverkan på olika områden. Nobelpriset i fysik har väckt nyfikenhet hos experter och personer som är intresserade av ämnet, eftersom dess relevans inte går obemärkt förbi. Genomgående i artikeln kommer olika perspektiv och relevanta studier att analyseras som bidragit till en djupare förståelse av vikten av Nobelpriset i fysik. På samma sätt kommer möjliga lösningar eller rekommendationer att undersökas för att ta itu med de konsekvenser som detta problem medför. På detta sätt hoppas man kunna erbjuda en heltäckande och berikande vision av Nobelpriset i fysik, så att läsarna kan förstå dess omfattning och potentiella inverkan på det nuvarande samhället.
Nobelpriset i fysik | |
Medaljen för nobelpriset i kemi. Medaljen för fysikpriset är identisk med denna medalj. | |
Beskrivning | Vetenskapspris |
---|---|
Utdelare | Kungliga Vetenskapsakademien |
Plats | Stockholm |
Land | Sverige |
Första utdelning | 1901 |
Återkommande | Årligen |
Tidpunkt | 10 december |
Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente. Alfred Nobel specificerade att ett av prisen skulle gå till den som under det gångna året "inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning".
Pristagarna utses i början av oktober varje år av den svenska Kungliga Vetenskapsakademien, och priset delas normalt ut 10 december i konserthuset i Stockholm då pristagarna får motta priset ur konungens hand. Priset har delats ut sedan 1901.
Bland de 215 personer som fram till och med 2020 har mottagit Nobelpriset i fysik har fyra varit kvinnor. Den senaste är Andrea M. Ghez som 2020 fick Nobelpriset för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum. Den yngsta pristagaren är Lawrence Bragg som var 25 år när han 1915 tilldelades priset tillsammans med sin far för upptäckten av röntgenkristallografi och Braggs lag. Den äldsta pristagaren är Arthur Ashkin som var 96 år när han 2018 tilldelades priset för sin uppfinning av optiska pincetter och deras tillämpning på biologiska system. John Bardeen är den enda som har tilldelats priset två gånger, 1957 och 1972.
Fotnoter: (a) Prissumman fonderades i sin helhet till fysikprisfonden. (b) Prissumman fonderades med 1/3 till huvudfonden och 2/3 till fysikprisfonden
|