I dagens värld har Meterspår blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess betydelse i historien eller dess relevans inom det vetenskapliga området, har Meterspår fångat mångas uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna och dimensionerna relaterade till Meterspår, och analysera dess inverkan och relevans i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess inflytande idag, kommer vi att dyka ner i en uttömmande analys för att bättre förstå dess implikationer och betydelse i dagens värld.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Meterspår är en smalspårig spårvidd för spårburen trafik med spårvidden 1 000 millimeter. Spårvidden har mest använts på europeiska järn- och spårvägsnät men förekommer även i Sydostasien, Latinamerika, och Afrika. I Indien fanns ett omfattande meterspårsnät, men detta har, förutom några enstaka bergs- och turistbanor, mellan 1991 och 2018 byggts om till bredspår i Project Unigauge(en).
I Europa är spårvidden vanlig i spårvägar, bland annat i Zagrebs. Ett land med många meterspåriga banor, både järnväg och spårväg, är Schweiz.
I Sverige finns ingen bana med meterspår kvar, förutom på Skansens bergbana i Stockholm. Spårvidden användes för de nedlagda stadsspårvägarna i Ulricehamn och Kiruna samt på hästspårvägen i Göteborg fram till 1902.
Spårvidden används i Finland i Helsingfors spårväg.
I Norge finns meterspår i spårvägen Gråkallbanen i Trondheim samt på museijärnvägen Thamshavnsbanan strax utanför Trondheim.
I Danmark har det tidigare funnits järnvägar med meterspår, bland annat järnvägarna på Bornholm och den numera normalspåriga Skagensbanen.
Listan omfattar såväl banor i drift som nedlagda.
|