Magnetiska konstanten

I dagens värld är Magnetiska konstanten ett ämne som fortsätter att skapa intresse och debatt. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i populärkulturen eller dess betydelse inom det vetenskapliga området, fortsätter Magnetiska konstanten att vara föremål för studier och analys runt om i världen. Från dess ursprung till dess inflytande idag har Magnetiska konstanten satt en outplånlig prägel på historien och dess relevans fortsätter idag. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Magnetiska konstanten, utforska dess olika aspekter och dess inverkan på den samtida världen.

Den magnetiska konstanten μ0 (även kallad tomrummets permeabilitet) är en fysikalisk konstant, som förbinder mekaniska och elektromagnetiska enheter med varandra. Inom SI var dess värde exakt

N/A2 = 4π×10−7 H/m, eller cirka 1.2566×10−6 H/m.

Detta värde är en konsekvens av den tidigare definitionen av Ampere i termer av kraften mellan parallella ledare. Från 2019, då Ampere definieras som ett visst antal elektroner per sekund, så har inte den magnetiska konstanten längre exakt detta värde.

I vakuum är den magnetiska konstanten lika med förhållandet mellan de båda sätten att beskriva magnetfält: B (till exempel för att räkna ut Lorentzkraft) och H (beräknat ur strömmar enligt Amperes lag):

Den magnetiska konstanten μ0 hänger ihop med den elektriska konstanten ε0 och med ljusets hastighet c genom .

Fotnoter

  1. ^ Standardiseringsgruppen, STG (2000). Storheter och enheter - SI måttenheter. Stockholm: Standardiseringen i Sverige. ISBN 91-7162-516-X 
  2. ^ ”Magnetic constant”. 2006 CODATA recommended values. NIST. http://physics.nist.gov/cgi-bin/cuu/Value?mu0. 
  3. ^ ”Unit of electric current (ampere)”. Historical context of the SI. NIST. http://physics.nist.gov/cuu/Units/ampere.html.