Idag vill vi prata om Levnadsstandard, ett ämne som fått stor relevans de senaste åren. Levnadsstandard är en fråga som påverkar människor i alla åldrar, kön och nationaliteter, eftersom den har visat sig ha en betydande effekt på olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Levnadsstandard genererat många debatter, forskning och förändringar inom olika områden, vilket får oss att reflektera över dess betydelse och inverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att undersöka effekten av Levnadsstandard och dess konsekvenser för framtiden.
Levnadsstandard avser nivån på invånarnas ekonomi och levnadsförhållanden. Detta mäts vanligen med bruttonationalprodukten (BNP) per capita, eventuellt justerad för prisnivå, köpkraftsparitet och liknande. Hushållsarbete och den svarta ekonomin saknas i regel i uträkningarna. Ett antal andra mått försöker ta hänsyn också till de faktiska levnadsförhållandena och hur till exempel demokrati, rättsväsende, sjukvård eller utbildningssystem fungerar.
Human Development Index (HDI) är ett välfärdsmått som tagits fram av FN:s biståndsorgan, UNDP.
Gender-related development index (GDI) mäter samma saker som HDI men tar även hänsyn till skillnader mellan könen. Ett annat välfärdsmått är WISP, (Weighted Index of Social Progress) där man tar med cirka 40 st olika faktorer så som jämställdhet och miljö.