Klassifikationssystem för bibliotek
I dagens artikel ska vi prata om Klassifikationssystem för bibliotek, ett ämne som har väckt stort intresse på senare tid. Klassifikationssystem för bibliotek är en fråga som påverkar många olika människor, eftersom den har återverkningar på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Klassifikationssystem för bibliotek, med syftet att ge en fullständig och detaljerad översikt över detta ämne. Vi kommer att undersöka dess historia, dess nuvarande inverkan, såväl som möjliga framtida implikationer. Dessutom kommer vi att analysera olika åsikter och tillvägagångssätt om Klassifikationssystem för bibliotek, för att ge en bredare förståelse av detta ämne. Följ med oss i denna kompletta analys av Klassifikationssystem för bibliotek!
Klassifikationssystem för bibliotek används för att klassificera böcker och andra media på bibliotek. Vanligtvis används ett klassifikationssystem för att bestämma var böcker ska stå i bibliotekets hyllor, men de kan också användas för att sortera sökresultat i en digital bibliotekskatalog eller andra databaser.
Klassifikation innebär att en enhet tilldelas en enda klass, och att alla klasser är ömsesidigt uteslutande. Det är alltså inte samma sak som kategorisering inom biblioteksterminologi. En kategori innehåller enheter som har något gemensamt, men varje enhet kan tillhöra flera kategorier. Till exempel kan en bok bara stå på en plats i det fysiska biblioteket, men den kan handla om flera olika ämnen. För att kategorisera böcker och annat biblioteksmaterial används ämnesord.
I Sverige används framförallt SAB och Dewey. Dewey Decimal Classification är ett universellt system, till skillnad från SAB-systemet som huvudsakligen används i Sverige. Sveriges nationalbibliotek, Kungliga biblioteket, bytte från SAB till Dewey 2011 och har ansvar för den svenska översättningen av Dewey. Andra bibliotek följde efter när KB gick över till Dewey, oftare universitets- och högskolebibliotek än folk- och skolbibliotek. SAB-systemet är fortfarande utbrett i Sverige, men klassifikationen uppdateras inte längre.
Huvudsakligen kan man dela upp klassifikationssystemen i hierarkiska och facetterade klassifikationssystem. De flesta system innehåller dock både hierarkiska och facetterade element. SAB och Dewey är hierarkiska system men de innehåller båda facetterade element. Colon Classfication är ett exempel på ett i huvudsakligen facetterat system.
- Bliss bibliographic classification
- Colon Classification
- Classification system for Chinese Libraries
- Cutter Expansive Classification
- Dewey Decimal Classification (det mest spridda klassifikationssystemet i världen)
- Korean Decimal Classification
- Korean Decimal Classification by Park
- Library of Congress classification (utvecklat av USA:s kongressbibliotek i Washington D.C.)
- Lööv klassifikation
- Nippon Decimal Classification
- National Diet Library Classification
- National Library of Medicine (NLM) classification (välanvänt medicinskt klassifikationssystem)
- Oriental Classification System
- SAB (svenskt klassifikationssystem för bibliotek)
- Universal Decimal Classification (Universella decimalklassifikationen – utveckling av Dewey)
Se även
Referenser
- ^ Aagaard, Harriet. ”Om klassifikation - Kungliga biblioteket” (på svenska). www.kb.se. http://www.kb.se/katalogisering/Klassifikation/klassifikation/. Läst 2 december 2018.
- ^ Jacob, E.K. 2004, "Classification and categorization: a difference that makes a difference", Library Trends, vol. 52, no. 3, pp. 515-540.
- ^ Aagaard, Harriet. ”SAB - Kungliga biblioteket” (på svenska). www.kb.se. http://www.kb.se/katalogisering/Klassifikation/SAB/. Läst 2 december 2018.
- ^ Aagaard, Harriet. ”Dewey på svenska bibliotek - Kungliga biblioteket” (på svenska). www.kb.se. http://www.kb.se/katalogisering/Klassifikation/DDK/Dewey-pa-bibliotek/. Läst 2 december 2018.
Externa länkar
- Sámi bibliografiija – Sami bibliography (med Lööv klassifikation)
| ||||||||||||||||
|