I den här artikeln kommer vi att utforska Kenichi Fukui på djupet, analysera dess betydelse, dess effekter och dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Kenichi Fukui är ett fenomen som har uppmärksammats av experter och forskare inom olika områden, eftersom dess relevans sträcker sig från den personliga till den globala nivån. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika aspekterna som gör Kenichi Fukui till ett ämne av intresse och reflektion, samt de olika perspektiven från vilka det kan närma sig. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i de implikationer som Kenichi Fukui har i olika sammanhang och dess potential att generera betydande förändringar i samhället.
Kenichi Fukui | |
Född | 4 oktober 1918 Nara, Japan |
---|---|
Död | 9 januari 1998 (79 år) Kyoto, Japan |
Medborgare i | Japan |
Utbildad vid | Kyoto universitet |
Sysselsättning | Kemist, professor, forskare |
Arbetsgivare | Kyoto universitet Kyotos tekniska universitet |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i kemi (1981) Kulturorden (1981) Person med särskild kulturell förtjänst (1981) Schrödingermedaljen (1987) Utländsk ledamot av Royal Society (1989) Uppgående solens orden, första klass | |
Redigera Wikidata |
Kenichi Fukui, född 4 oktober 1918 i Nara, död 9 januari 1998 i Kyoto, var en japansk kemist. Han tilldelades tillsammans med Roald Hoffmann Nobelpriset i kemi 1981, "för deras var för sig utvecklade teorier för kemiska reaktioners förlopp".
Fukui och Hoffmann utvecklade, oberoende av varandra, teorier utgående från atomernas elektronstrukturer, som förklarade vissa kemiska reaktioners förlopp.
Asteroiden 6924 Fukui är uppkallad efter honom.
|
|