I dagens värld har Karin Hartman blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från dess inverkan på samhället till dess implikationer på det dagliga livet, har Karin Hartman fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. När vi fördjupar oss i detta ämne är det avgörande att utforska dess olika aspekter, från dess ursprung till dess utveckling över tiden. I den här artikeln kommer vi att analysera i detalj Karin Hartman och dess implikationer inom olika områden, i syfte att ge en komplett och djupgående vision av detta ämne som är så relevant idag.
Karin Hartman | |
Född | 6 oktober 1913 Åmål, Sverige |
---|---|
Död | 11 november 2007 (94 år) Stockholm |
Begravd | Norra begravningsplatsen kartor |
Medborgare i | Sverige |
Redigera Wikidata |
Karin Hartman, född 6 oktober 1913 i Åmål, Älvsborgs län, död 11 november 2007 i Stockholm, var överstelöjtnant i Frälsningsarmén och syster till Olov Hartman. Karin Hartman växte upp som officersbarn, då bägge hennes föräldrar, Carl och Anna Hartman, var officerare i Frälsningsarmén.
Karin Hartman gick efter studenten 1934 på Frälsningsarméns internationella officersskola i London. Direkt efter officersutbildningen arbetade hon som frälsningsofficer i England. År 1950 avlade hon filosofie kandidatexamen. Hon var bland annat lärare vid Birkagårdens folkhögskola och Sörängens folkhögskola åren 1943–1954. Hon var en av initiativtagarna till Dalarö Folkhögskola och dess första rektor fram till 1967. Andra uppdrag som hon haft är som chefredaktör för Stridsropet 1970–1978, författare och översättare, ledamot av sampsalmkommittén som tog fram den ekumeniska Psalmer och Sånger (P&S) samt ledamot i de Frälsningsarméns sångbokskommittéer som tog fram Frälsningsarméns sångbok 1949 och Frälsningsarméns sångbok 1990. Hon finns representerad i flera frikyrkliga psalmböcker och i Den svenska psalmboken 1986 med tre bearbetade verk (nr 139, 226 och 259).
År 2001 fick hon mottaga Frälsningsarméns högsta utmärkelse, Grundläggarens orden.
Hon har bland annat skrivit boken Bottenglädjen om sin livskamrat, frälsningssoldaten och poeten Majken Johansson, och tillsammans med henne översatt ett antal av Flora Larssons böcker.
|
|