I dagens värld representerar Hashtag en mycket relevant och aktuell fråga som påverkar människor i alla åldrar och kulturer. I decennier har Hashtag varit föremål för studier och forskning som försöker förstå dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska innebörden och betydelsen av Hashtag, såväl som dess implikationer inom de sociala, kulturella, ekonomiska och vetenskapliga områdena. Genom en uttömmande och detaljerad analys kommer vi att söka belysa de senaste trenderna och upptäckterna relaterade till Hashtag, i syfte att ge läsaren ett bredare och berikande perspektiv på detta fascinerande ämne.
En hashtag (av engelska hash, namn på skrivtecknet fyrkant, och tag, "etikett" eller "märkning"), hashtagg eller fyrkantstagg är detsamma som ett nummertecken (#) följt av ett taggnamn.
Hashtaggar används på många plattformar för sociala medier för att göra ett inlägg sökbart genom att användaren kategoriserar eller taggar sina inlägg enligt formen: #hashtagnamn. På så sätt kan andra användare söka inlägg tillhörande till exempel en specifik diskussion eller ett visst ämnesområde, till exempel #politik eller #semester.
Hashtaggar används bland annat vid mikrobloggande på de sociala plattformarna Twitter, Facebook och Instagram. Hashtaggar används dessutom ofta när någon vill lansera en kampanj eller "satsning" och kan vara unikt utformade för ett särskilt ändamål, såsom #melfest för Twitterinlägg om Melodifestivalen. En undersökning visade 2018 att under det senaste året hade 15 procent av de svenska internetanvändarna deltagit i en hashtag-kampanj. Tre gånger fler kvinnor än män hade deltagit.
Även om hashtaggar funnits tidigare, bland annat på IRC, så var det på Twitter som funktionen fick bred spridning, där infördes de 23 augusti 2007. I juli 2009 blev inlägg med hashtaggar länkade på Twitter, innan dess fick användarna använda sökmotorn för att hitta inlägg med samma hashtag.