Damm (vattenansamling)
I dagens värld har Damm (vattenansamling) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred allmänhet. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Damm (vattenansamling) tagit en grundläggande roll i vårt samhälle och påverkat olika aspekter av det dagliga livet. Oavsett om det är på det personliga, arbetsmässiga, sociala eller politiska området har Damm (vattenansamling) visat sitt inflytande och genererat oändliga åsikter och diskussioner. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Damm (vattenansamling) ytterligare och diskutera dess implikationer i olika sammanhang.
Damm är en konstgjord sjö eller tjärn, ofta av mindre storlek. Ofta är den skapad som dekoration och som del av en trädgårds- eller park, alternativt för fiskodling eller motsvarande. Oegentligt används benämningen damm i svenska språket ofta även om det vattenmagasin i form av en sjö som bildats ovan en dammanläggning (fördämning).
Historik
Exempel på dammar är fiskdammar, ankdammar och trädgårdsdammar.
Dammar anlades tidigt som plats för fiskodling, med eller utan relation till dammbyggen vid kvarnar. Under medeltiden började kristna kloster i Europa och herresäten använda sig av fiskdammar. Bruket har också en lång tradition i Sydostasien, där man sedan årtusenden hållit vackra fiskar i dammar.
Inom trädgårdskonsten är dammar vanligen förekommande. Syftet har i regel varit att i stiliserad form återge det naturliga vattnet, för att göra parkmiljön mer attraktiv. Den bakgrunden har bland annat vattenanläggning inom den franska barocken.
Dammar har också varit en del av dräneringsförsök av vattenrik mark. Därmed kan områden runt dammen göras tillgänglig för bland annat olika sorters odling.
Se även
Referenser
- ^ damm i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 4 februari 2017.
- ^ damm i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 4 februari 2017.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||