Borgholms kyrka är ett ämne som har skapat stort intresse genom åren. I takt med att samhället utvecklas har Borgholms kyrka blivit en grundläggande aspekt av människors liv. Oavsett om det är på personlig, professionell eller akademisk nivå anses Borgholms kyrka vara en nyckelfaktor för att förstå världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Borgholms kyrka, från dess ursprung till dess inflytande idag. Genom detaljerad analys vill vi belysa betydelsen och relevansen av Borgholms kyrka i vårt moderna samhälle.
Borgholms kyrka | |
Kyrka | |
Borgholms kyrka i juli 2021
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Kalmar län |
Ort | Borgholm |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Växjö stift |
Församling | Borgholms församling |
Plats | Borgholm |
- koordinater | 56°52′48″N 16°39′22″Ö / 56.88000°N 16.65611°Ö |
Invigd | 1 juni 1879 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000011082 |
Interiör i september 2019
| |
Webbplats: Svenska kyrkan på norra Öland | |
Borgholms kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift och är församlingskyrka i Borgholms församling.
När Borgholm grundades 1816 fanns ingen kyrka i Borgholm, och invånarna fick bege sig till Köpings kyrka eller Räpplinge kyrka. Borgholms kyrka byggdes först år 1879 efter ritningar av Ernst Jacobsson vid Överintendentsämbetet. A. Chronwall i Kalmar fick i uppdrag att leda byggnadsarbetet. Kyrkan byggdes i natursten med putsad fasad i en egen ”konstruerad medeltidsstil” med rundbågefriser och strävpelare. Tornet fick sin plats i mitten. Den östra delen blev kyrksal och den västra skolsal. Detta markerade på ett säreget sätt hur kyrkan/församlingen och skolan vid denna tid var en enhet med kyrkoherden som lokalt ansvarig för båda, och som båda hade biskopen och domkapitlet som regional myndighet. Numera är den västra delen församlingssal. Kyrkan invigdes av biskop Pehr Sjöbring Pingstdagen 1879. Kyrkorummets interiör var fram till 1960 präglad av nyklassicism. 1960-1961 skedde en genomgripande förändring under ledning av arkitekt Carl Hampus Bergman. Det skedde helt i modernism ens stilbildning. En helt ny inredning plånade ut alla spår av sent 1800-tal. Kyrkorummet försågs med fönster av färgat glas och smide komponerade av Harald Garmland och Erik Höglund. Det runda fönstret i koret ersattes av ett långsmalt. Altare, altarring och predikstol förnyades. Kyrkbänkarna togs bort till förmån för stolar.(Stolarna har senare ersatts av ny kyrkbänksinredning). Innertaket byggdes om till plant. I ett rum i tornets nedre del mitt emot huvudentrén har ett dopkapell inrättats som pryds av två fönster varav ett i glasmosaik av Erik Höglund samt ett runt fönster (tidigare korfönster) av Erik Jerken 1929 med motivet "Den gode Herden".
I tornet med sin höga gotiskt inspirerade spira hänger två klockor. Den stora kyrkklockan göts 1872 av Joh A Beckman. Den lilla kyrkklockan kommer ursprungligen från Bredestads kyrka i Aneby kommun och göts 1756 av Elias Fries Thoresson.
Ryggpositiv (I) | Svällverk (II) | Pedal | Koppel |
Koppelflöjt 8' | Trägedakt 8' | Subbas 16' | II/I |
Principal 4' | Kvintadena 4' | Oktava 8' | I/P |
Gedakt 4' | Principal 2' | Pommer 4' | II/P |
Gemshorn 2' | Kvinta 1 1/3' | Nachthorn 2' | |
Mixtur 3 ch | Regal 8' | Fagott 16' | |
Tremulant | |||
Crescendosvällare |
Manual |
Gedackt 8' |
Rörflöjt 4' |
Flöjt 4' B |
Principal 2' |
Nasat 1 1/3' D |
Regal 8' |
Huvudverk (I) | Svällverk (II) | Pedal | Koppel |
Principal 8' | Koppelflöjt 8' | Subbas 16' | II/I |
Gedackt 8' | Fugara 8' | Oktavbas 8' | I/P |
Oktava 4' | Täckflöjt 4' | Gedacktbas 8' | II/P |
Rörflöjt 4' | Principal 2' | Koralbas 4' | |
Waldflöjt 2' | Nasat 1 1/3' | Fagott 16' | |
Mixtur III | Regal 8' | ||
Skalmeja 8' | Tremulant |