I den här artikeln vill vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Almsläktet. Från dess ursprung till dess utveckling idag, har detta ämne fångat uppmärksamhet och intresse hos människor runt om i världen. Med en mängd olika tillvägagångssätt och perspektiv har Almsläktet satt betydande spår inom olika områden, från vetenskap till populärkultur. På dessa sidor kommer vi att utforska de olika aspekterna som gör Almsläktet till ett så relevant och spännande ämne, analysera dess inverkan och överväga dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Almsläktet | |
Skogsalm (U. glabra) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Rosordningen Rosales |
Familj | Almväxter Ulmaceae |
Släkte | Almsläktet Ulmus |
Vetenskapligt namn | |
§ Ulmus | |
Auktor | L., 1753 |
Arter (urval) | |
|
Almsläktet (Ulmus) är ett växtsläkte träd med 20–45 arter. De flesta arterna förekommer i den norra tempererade zonen. Almsläktet ingår i familjen almväxter.
Släktet representeras av tre arter i Skandinavien, av vilka de två småväxta lundalmen (U. minor) och vresalmen (U. laevis) endast finns på Gotland och Öland. Den vanliga almen, det vill säga skogsalmen (U. glabra), finns över en stor del av fastlandet, i Norge upp i Nordlanden, i Sverige till Ångermanland och sydligaste Lappland eller ungefär så långt som hasseln går, och även i södra Finland.
Almbarksfibrer användes av Ainufolket till att göra kläder och diverse saker.