I denna artikel kommer Östersjöfinska språk och dess inverkan på olika aspekter av dagens samhälle att diskuteras. Östersjöfinska språk är ett ämne som har skapat stort intresse de senaste åren, på grund av dess relevans inom olika områden, såsom politik, ekonomi, teknik och kultur. Under de kommande raderna kommer utvecklingen och implikationerna av Östersjöfinska språk att analyseras, liksom dess inflytande på mänskligt beteende och hur vi förhåller oss till världen omkring oss. Likaså kommer olika perspektiv och förhållningssätt avseende Östersjöfinska språk att tas upp, i syfte att ge en övergripande vision som gör att vi kan förstå dess betydelse och omfattning idag.
Underklass till | • finsk-permiska språk • finsk-volgaiska språk • finsk-samiska språk | |
---|---|---|
Kulturellt knutet till | östersjöfinska folkstammar | |
Antal talare | 7 000 000 | |
Har del(ar) | Northern Finnic |
Östersjöfinska språk är en grupp av närbesläktade finsk-ugriska språk ur familjen uraliska språk som talas i området runt Östersjön.
De två största av språken, finska och estniska, är officiella språk i egna stater. Karelska, det tredje största språket med omkring 100 000 talare, saknar officiell ställning. Meänkieli (tornedalsfinska), med omkring 50 000 talare, är officiellt minoritetsspråk i Sverige.
Flera östersjöfinska språk anses riskera att bli utdöda. Vepsiska talas av drygt 5 000 personer. Det sydligaste språket i gruppen är liviska som är ett minoritetsspråk i Lettland även om det endast talas av omkring 35 personer. Votiska talas idag av högst 20 personer, medan ingriska talas av ett hundratal personer.
De närmaste släktspråken till de östersjöfinska språken är samiska.
En ofullständig lista över östersjöfinskans trädstruktur: