I den här artikeln ska vi ta upp frågan om Kvartär, som har fått stor relevans de senaste åren. Kvartär är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor inom olika områden, från akademiker till professionella, på grund av dess inverkan och relevans i dagens samhälle. Genom historien har Kvartär varit föremål för studier, debatt och reflektion, vilket visat på dess betydelse inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Kvartär, utforska dess olika aspekter, dess utveckling över tid och dess inflytande på det samtida samhället.
Kvartär de senaste 2,58 miljoner åren | |||
---|---|---|---|
Period (System) |
Epok (Serie) |
Ålder (Etage) |
Miljoner år sedan |
Kvartär | Holocen | Meghalaya | 0,004–0,000 |
Northgrip | 0,008–0,004 | ||
Greenland | 0,012–0,008 | ||
Pleistocen | Övre | 0,129–0,012 | |
Chiba | 0,774–0,129 | ||
Calabria | 1,80–0,774 | ||
Gela | 2,58–1,80 | ||
Neogen | Pliocen | Piacenza | tidigare |
Kvartär är en geologisk period från cirka 2,6 miljoner år sedan till nutid. Kvartär kännetecknas av återkommande nedisningar i bland annat Nordeuropa och Nordamerika. Kvartär delas in i epokerna pleistocen och holocen.
I Sverige finns det avlagringar från de tre senaste nedisningarna under kvartär, Elster, Saale och Weichsel, samt de mellanliggande varmperioderna (interglacialerna) Holstein och Eem. Naturgeografiska effekter från kvartära istider är också framträdande i landskapet, som rullstensåsar.
Fanerozoikum | |||
---|---|---|---|
Eon | Era | Period | Miljoner år sedan |
Fanero- zoikum |
Kenozoikum | Kvartär | 2,6–0,0 |
Neogen | 23–2,6 | ||
Paleogen | 66–23 | ||
Mesozoikum | Krita | 145–66 | |
Jura | 201–145 | ||
Trias | 252–201 | ||
Paleozoikum | Perm | 299–252 | |
Karbon | 359–299 | ||
Devon | 419–359 | ||
Silur | 444–419 | ||
Ordovicium | 485–444 | ||
Kambrium | 541–485 | ||
Protero- zoikum |
Neoprotero- zoikum |
Ediacara | tidigare |
Se även Geologisk tidsskala. |
Kvartär Klimatskeden i Norra Europa | ||
---|---|---|
Glacial / Interglacial |
Stadial / Kron Syreisotopstadium, MIS |
Tusental år sedan |
Flandern (Holocen) värmetid MIS 1 |
Subatlantisk tid | 2,6–0,0 |
Subboreal tid | 5,8–2,6 | |
Atlantisk tid | 9,0–5,8 | |
Boreal tid | 9,9–9,0 | |
Preboreal tid | 11,7–9,9 | |
Weichsel istid |
Yngre dryas | 13–11,7 |
Alleröd | 14–13 | |
Äldre dryas | 14 | |
Bölling | 15–14 | |
Äldsta dryas | 16–15 | |
Weichsels huvudfas MIS 2 |
24–16 | |
Mellersta Weichsel MIS 4–3 |
70–24 | |
Odderade - MIS 5a | 80–70 | |
Rederstall - MIS 5b | 90–80 | |
Brörup - MIS 5c | 100–90 | |
Herning - MIS 5d | 115–100 | |
Eem | Eem - MIS 5e | 126–115 |
Saale istid |
Warthe - MIS 6 Drenthe - MIS 6 |
200–126 |
Dömnitz - MIS 7 | 240–200 | |
Fuhne - MIS 8 | 300–240 | |
Holstein | MIS 9 | 320–300 |
Elster | MIS 10 | 380–320 |
Cromer | MIS 21–11 | 860–380 |
Bavel | MIS 63–22 | 1800–860 |
Menap | ||
Waal | ||
Eburon | ||
Tegelen | MIS 103–64 | 2600–1800 |
Pretegelen |